Ett eget rum – Konstnärsrollen under det sena 1800-talet

Ett eget rum – Konstnärsrollen under det sena 1800-talet

11 september 2021 – 23 januari 2022

I höstens kritikerrosade utställning Ett eget rum skildras hur nordiska kvinnliga konstnärer i slutet av 1800-talet kom att erövra konstnärsrollen under en tid av radikala samhällsförändringar och jämställdhetssträvanden. Omkring 120 kvinnliga konstnärer från Norden studerade under denna omvälvande period i Paris där de etablerade professionella nätverk och vänskapsband över nationsgränserna. Här anammade de den franska realismens, friluftsmåleriets och så småningom symbolismens ideal och skapade nydanande verk i vilka de presenterade sig själva och sina kollegor i yrkesrollen. Ateljén blev ”ett eget rum” för konstnärernas frigörelse, skapande och sociala umgänge.

År 1971 skrev den amerikanska konsthistorikern Linda Nochlin den numera klassiska essän ”Varför har det inte funnits några stora kvinnliga konstnärer?” med vilken hon grundade en feministisk konsthistorisk forskning med stort inflytande på Norden. Med sin polemiska fråga ämnade Nochlin uppmärksamma den strukturella diskriminering som kvinnor traditionellt varit utsatta för på konstfältet. Hon ifrågasatte den vedertagna bilden av ”den stora konstnären” som ett manligt kodat geni vilken än idag präglar mångas föreställningar om konstnärsrollen. Hösten 2021, femtio år efter Nochlin publicerade sin tankeväckande essä, och det år då Sverige firar hundra år av kvinnlig rösträtt, vänder utställningen Ett eget rum återigen på perspektivet och utforskar hur nordiska kvinnliga konstnärer definierade, utmanade och omförhandlade idén om konstnären, hur de marknadsförde sig själva och sina verk och hur de erövrade en plats på det samtida konstfältet.

Utställningen Ett eget rum är den första att belysa konstnärsrollen under det sena 1800-talet ur ett övergripande nordiskt perspektiv. Den visas drygt 30 år efter Liljevalchs banbrytande utställning De drogo till Paris – Nordiska konstnärinnor på 1800-talet där enbart verk av kvinnliga konstnärer presenterades, varav många sedan länge varit oförtjänt bortglömda. I utställningen Ett eget rum visas såväl numera uppmärksammade och välkända målare som Anna Ancher, Hanna Hirsch-Pauli och Helene Schjerfbeck som mindre kända och först på senare tid återupptäckta konstnärer såsom Jeanna Bauck, Fanny Brate, Agnes Steineger, Beda Stjernschantz och Dora Wahlroos. Till skillnad från Liljevalchs utställning presenteras de nyss nämnda kvinnliga konstnärernas verk i dialog med måleri av de tongivande samtida manliga konstnärerna i Norden såsom Anders Zorn, Ernst Josephson, Peder Severin Krøyer, Christian Krohg och Edvard Munch. I och med att de kvinnliga konstnärernas verk dominerar i presentationen öppnar utställningen Ett eget rum upp för nya perspektiv på konstnärsrollen och ger en fascinerande och mångfacetterad bild på det spännande konstlivet under det sena 1800-talet.

Utställningen belyser även gemenskapens, vänskapens och nätverkens betydelse för kvinnliga konstnärers professionalisering och identitetskonstruktion samt konstnärsäktenskapen och samkönade relationer. Samlarna, kritikerna och en ny borgerlig offentlighet samt utställningsmediets roll, inte minst Salongen i Paris, är ytterligare teman som lyfts fram i denna omfattande utställning där drygt hundra verk i måleri, grafik, teckning och skulptur av över femtio konstnärer från perioden 1870 till 1900 visas i en tematisk presentation. Utställningen grundar sig på ett flerårigt forskningsarbete och är baserad på intendenten och utställningskommissarien Carina Rechs nyligen publicerade doktorsavhandling i konstvetenskap Becoming Artists – Self-Portraits, Friendship Images and Studio Scenes by Nordic Women Painters in the 1880s (Makadam Förlag, 2021).

”Den forskningsbaserade utställningen Ett eget rum ingår i Waldemarsuddes fleråriga satsning på att i utställningsmediet belysa det sena 1800-talets konstliv ur olika perspektiv och att lyfta fram intressanta kvinnliga konstnärskap som sällan visas publikt. Det är med stor glädje som Waldemarsudde nu fokuserar på konstnärsrollen som en central tematik i det sena 1800-talets konstliv i en utställning där de kvinnliga konstnärernas verk dominerar i antal. Utställningen, vars titel hämtats från Virginia Woolfs klassiska essä A Room of One´s Own från 1929, innehåller ett stort antal visuellt uttrycksfulla självporträtt, vänporträtt och ateljéinteriörer av över 50 framstående nordiska konstnärer. Dessa verk både berör och väcker reflektioner om professionen som konstnär och om ateljén som ett rum för kreativt skapande, socialt umgänge och samverkan”, säger Karin Sidén, överintendent och museichef vid Prins Eugens Waldemarsudde.

Ett eget rum visas i Galleriet och kompletteras med programaktiviteter, en omfattande utställningskatalog och en audioguide. Katalogens artiklar är skrivna av Karin Sidén, Carina Rech, Katarina Wadstein MacLeod, Anna-Maria von Bonsdorff, Charlotta Nordström, Mette Bøgh Jensen och Øystein Sjåstad.

Utställningskurator: Intendent Carina Rech.