Form och färg - André Lhote och svensk kubism

Form och färg – André Lhote och svensk kubism

16 september 2017 – 21 januari 2018

Omkring 200 svenska konstnärer kom att studera för den franske konstnären André Lhote (1885–1962) i Paris från ca 1910 fram till det tidiga 1960-talet. Vår form- och färgfyllda utställning blir den första att fokusera på detta omfattande, intressanta och för de flesta okända lärare-elev förhållande som tog sin början på det tidiga 1910-talet med Lhotes första svenska elever Georg Pauli och prins Eugen. Pauli och Eugen kom att följas av flera generationer svenska konstnärer, varav omkring ett 50-tal ingår i presentationen, exempelvis Maj Bring, Dick Beer, Greta Knutson-Tzara, Siri Derkert, Olle Bærtling, Philip von Schantz, Bengt Lindström, Elsa Danson Wåghals och Christer Strömholm. I vår utställning visas sida vid sida över 180 verk i olika tekniker och material som utförts av såväl kända, som idag mer eller mindre helt bortglömda, svenska konstnärer.

Den franske målaren, grafikern och skribenten André Lhote var en mycket inflytelserik lärare som påverkade flera generationer svenska konstnärer och därmed också ett kubiserande bildspråk inom den svenska modernismen. Han lär under sitt verksamma liv ha haft omkring 1 500 elever från olika delar av världen och till hans mest kända elever hörde konstnärerna Tamara de Lempicka, Hans Hartung, Louise Bourgeois och fotograferna Henri Cartier-Bresson, Dora Maar och Florence Henri. Så många som ca 200 av Lhotes elever kom ifrån Sverige. Birgit Alm-Pons, Jan-Erik Friesendahl, Gunnel Heineman, Gunnel Kjellgren-Björkström, Gull Rosdahl och Adele Änggård, som alla var sena elever till Lhote, har vi haft glädjen att intervjua om den betydelse som studierna hos Lhote fick för just dem.

Lhotes första separatutställning utanför Frankrike ägde intressant nog rum i Stockholm 1913 i Sveriges Allmänna Konstförenings lokaler, och den bekostades av prins Eugen. Lhotes första mer genomarbetade artikel om kubismen som stilriktning, publicerades i Georg Paulis avantgardistiska tidskrift Flamman 1917. Prins Eugens Waldemarsudde äger och förvaltar dessutom den största samlingen i landet av André Lhotes verk, bestående av 14 målningar i olja och akvarell och tre blyertsteckningar. André Lhote var en både känd och viktig fransk konstnär och inspiratör för de tidiga svenska modernisterna.

Det finns all anledning att fundera närmare på varför så många svenska konstnärer valde just Lhote som lärare under hela fem decennier. Hur såg lärare-elevförhållandet ut, vilka följder fick det stilistiskt för dessa konstnärer och hur påverkade det den svenska kubismen och modernismen? Utöver prins Eugen och Georg Pauli, kom André Lhote på 1910- och 20-talen även att ta emot ett flertal andra svenska elever, däribland Vera Meyerson, Maj Bring, Elsa Danson Wåghals och Agda Holst. Till de sena eleverna hörde bland andra Lars Gynning, Laila Prytz, Philip von Schantz, Olle Bærtling, Bengt Lindström, Gunnel Heineman, Gösta Werner och fotografen Christer Strömholm.

Vår utställning om Lhote och hans betydelse för svenska modernistiska konstnärer är ett pionjärarbete som krävt en omfattande grundforskningsinsats. Vår förhoppning är därmed att utställningen ska bidra till att lyfta fram en tidigare förbisedd aspekt av den svenska kubismen, och av svensk modernism, perioden ca 1910–1960. Vi har i vårt urval, så långt som möjligt, eftersträvat att visa verk som tillkommit i anslutning till studierna hos den franske målaren och att uppnå en jämn könsfördelning mellan medverkande konstnärer och visade verk. Ett antal intressanta och oförtjänt bortglömda konstnärskap, varav många kvinnliga, kommer förhoppningsvis i och med denna utställning att uppmärksammas på ett mer rättvisande sätt.

Den form-och färgrika presentationen inleds med en beskrivning av André Lhote som konstnär mot bakgrund av ett antal andra franska tidiga modernisters verk, däribland Georges Braque, Robert Delaunay och Fernand Léger, samt i dialog med ett antal av hans tidiga svenska elevers verk från 1910- och 20-talen. Därefter följer en kronologisk presentation av svenska Lhote-elever fram till ca 1960, samt som avslutning en presentation av hur ett kubistiskt bildspråk, i framförallt André Lhotes anda, kunde överföras till andra medier såsom konsthantverk, skulptur och affischkonst.

I samband med utställningen publiceras en omfattande och rikt illustrerad katalog med intresseväckande artiklar som beskriver och analyserar Lhotes betydelse för svenska konstnärer och svensk modernism ca 1910-1960. Till artikelförfattarna hör Anna Lena Lindberg, Viveka Bosson, Birgit Rausing, Stefan Hammenbeck, Marika Bogren, Anna Tellgren, Margareta Gynning och Louise Lyberg, alla framstående experter inom sina områden, samt från Waldemarsudde Karin Sidén, Anna Meister och Daniel Prytz. I anslutning till utställningen visas ett bildspel samt arrangeras även ett antal spännande program i form av föreläsningar, visningar, konserter och aktiviteter för barn och unga.

Läs Jessica Kempes recension av utställningen i Dagens Nyheter genom att klicka här.