Tillbaka till tidigare utställningar






















































SJÄLENS RIKE - tysk symbolism 1870-1920
26 augusti - 5 november 2000

 "Symbolism" är ett begrepp som sedan länge använts vid beskrivningen av vissa kulturella strömningar årtiondena kring 1900. Ursprungligen avsåg termen en litterär riktning som uppstod i Frankrike på 1880-talet i reaktion mot den realistiska romanen. Symbolisterna, ibland också kallade dekadenter, sökte återupprätta den idealism och romantik som dominerade vid århundradets början. Genom sin inriktning mot själslivets mysterier, det ovetbara och omedvetna, stod symbolismen i motsättning till positivismen, den rationalistiska rörelse som förkastade metafysiska spekulationer över tillvarons väsen.

Inom den bildande konsten får symbolismen genuina uttryck hos franska konstnärer som Puvis de Chavannes, Gustav Moreau och Odilon Redon. I Frankrike sammanföll den med syntetismen, med Paul Gauguins och Pont-Avenskolans estetiska tänkande, med idéer hyllade av Nabis-gruppen och den estetisk-religiösa rosenkorsrörelsen. I Norden får den sina främsta företrädare genom Edvard Munch, Akseli Gallen-Kallela, Jens Willumsen, Richard Bergh, Prins Eugen och Ivan Aguéli.

Symbolismen var i högsta grad en över de europeiska nationsgränserna korsbefruktande rörelse. Tyskland utgjorde därför inte något undantag. Om den litterärt inriktade symbolismen anknöt till Edgar Allan Poe och Charles Baudelaire, så kunde den också finna stimulans i Richard Wagners musikdramatik. Även tysk filosofi var av central betydelse i symbolismens tankevärld. Enligt Arthur Schopenhauers idealistiska estetik är konstens främsta uppgift att gestalta de drömmar och fantasier som ligger dolda bakom den synliga världen. En annan filosof beundrad för sin civilisationskritiska urkraft var Friedrich Nietzsche, vars tankar om konsten som den mänskliga viljans mest täckande uttryck var färgade av den grekiska tragedins visdom - att ha insikt om lidelsen och splittringen i livet och ändå ha vilja att bekräfta detta liv.

Det tyska bidraget till den europeiska symbolismen förknippas med tonsättare som Wagner, Gustav Mahler och Richard Strauss, med författare som Stefan George och Rainer Maria Rilke. Att den tyska bildkonsten samtidigt och på olika och ibland inbördes motstridiga sätt skulle ge uttryck åt idéer och attityder med symbolistiska förtecken förvånar inte. Men den har inte haft samma genomslagskraft som musiken och litteraturen, utan har för en större publik förblivit okänd eller fallit i glömska.

Denna utställning - Själens rike - ville erinra om att också tysk symbolistisk konst förtjänar uppmärksamhet som en icke oväsentlig del av den europeiska konsten tiden kring 1900. Uppläggningen var tematisk.
Under rubriken Idealism visades senromantiskt och formmedvetet måleri som ur ett tyskitalienskt perspektiv inleder symbolismens teman och motiv. Denna ämnessfär utgjorde också ett dominerande inslag i avsnittet Skulptur. Temat Arkadien visade hur antika ideal transponerats till nya naturevangelier som exempelvis när Max Klinger i sin grafik utforskar själslivets förunderligheter. Religionens betydelse belysdes genom Fromhetens bilder, Förandligad form, Patos och fördömelse. Motivkretsen Landskap utgjorde genom sin stämningsrikedom och subjektvism ett i sammanhanget oundvikligt inslag. Med avsnittet Dresden och Worpswede introducerades ett regionalt perspektiv på tysk symbolism. I Slottets sällskapsvåning hade ett rum reserverats för att låta andarna tala. Tillsammans med kostbara bokverk och den poetiska ingivelsens bilder fanns porträtt av Wagner, Nietzsche, George, Rilke och ett dubbelporträtt av Mary och Franz von Stuck.

Utställningen arrangerades i samarbete med Kunsthalle Schirn i Frankfurt och Birmingham Museum & Art Gallery. Till utställningen producerades en katalog "Själens rike - Tysk symbolism 1870-1920" författad av Hans Henrik Brummer, Annette Dorgerloh, Ingrid Ehrhardt, Rolf Günther, Hans H. Hofstätter, Jürgen Krause, Gudrun Körner, Vera Losse, Bernhard Maaz, Simon Reynolds, Nicole Rittman och William Vaughan. Katalogen är tryckt i München 2000.

Mer att läsa om: Idealism     Skulptur   Arkadien  Religionens betydelse    Dresden och Worpswede