DET JUDISKA PRAG konstskatter från det Judiska Museet i Prag 23 januari - 5 april 1998 Tillämpningen i Böhmen och Mähren av Tredje rikets rasteorier fick en för nazisterna aldrig avsedd positiv konsekvens - en storartad minnesstod över Förintelsens offer, en judaicasamling av stor andlighet och skönhet. Den 28 januari 1940 hade Hitler bestämt att man i Frankfurt skulle grunda högskolan Centrum för nationalsocialistisk lära och fostran. Den följdes året därpå av Institutionen för utforskning av den judiska frågan. I Prag ledde redan Reinhard Heydrich den systematiska judeutrotningen, men lät också enligt sina instruktioner från Frankfurt beslagta all judisk egendom inom protektoratet. Allt skulle konfiskeras: församlingarnas arkiv och böcker, synagogornas konsthantverk, andaktens alla attribut, hemmens inredningar. Allt, från barnskor till bönböcker. I valhänta paket eller välsnickrade lårar sändes allt som hör samman med människors liv och villkor till Prag, registrerades, kategoriserades och lagrades i stadens öde synagogor i väntan på att sändas till Tyskland. I Frankfurt skulle sedan rovet ställas ut som ett utrotat folks artefakter, på samma sätt som man på Berlins Museum der Völkerkunde visade mayas, aztekers och inkas skatter. I stället blev, efter nazismens fall, det som rövats byggstenar till Prags nya, helt enastående Zidovske Muzeum, Judiska Museet, vars judaicasamling inte ens har motstycke i Israel eller Förenta staterna. Redan 1906 hade entusiaster bildat en intresseförening som verkade för att Prag, vars ghetto hade rivits endast några få år tidigare, skulle få ett judiskt museum. Tanken var att bevara lösöre och rituella föremål från den judiska stadsdelens många övergivna eller rivna synagogor. Man besökte först Prags antikhandlare, sedan småstäder och auktioner runt om i Böhmen på jakt efter rariteter som belyser judisk kultur, religion och tradition. Tjugo år senare fick staden sitt Judiska Museet i ett kastell i nyromansk stil. Det gällde för Zidovske Muzeum att efter kriget ta till vara den nästan ofattbart mäktiga minnesstod tyskarna i sitt vanvett rest över ett utrotat folk. Nu ställer man ut en bråkdel av det bästa ur den 42 000 nummer stora samlingen konsthantverk. 6 300 Toraprydnader av silver, nära 7 000 mantlar till Lagens bokrullar, med silver- och guldtråd broderade förhängen och draperier av sammet, brokad och siden, smyckade med pärlor och ädelstenar och kandelabrar av brons och silver, sällsynta illuminerade handskrifter, praktfulla tryck. Prins Eugens Waldemarsudde ställde ut ett rikt urval av Zidovske Muzeums skatter. Föremål som belyser sabbaten och de stora högtiderna, hur man smyckar bönehuset, Förbundsarken, Toran, hemmet, sig själv och sina barn. Allt som visats är knutet till tanken att Gud ständigt är närvarande - överallt och under livets alla skiften. I samband med utställningen utkom en katalog, "Det judiska Prag", författad av Ralph Herrmanns. Katalogen är utgiven av Prins Eugens Waldemarsudde och tryckt i Värnamo 1998.