

|  PRINS
EUGEN - minnet av ett landskap
6
juni 1998 - 10 januari 1999

I
det närmaste aktiveras hela Waldemarsudde och jubileumsutställningen visas i såväl
Galleriet som i Slottet och Gamla huset. Utställningen har i stort sett en kronologisk
uppläggning och tar sin början i Gamla huset, där vi kan följa prinsen från hans
tidiga ungdomsår fram till och med studietiden i Paris genom ett rikt urval av
modellteckningar, akvareller, oljemålningar, brev och foton.
I Galleriet
fortsätter utställningen med främst 1890-talsmåleri - höjdpunkten i prins Eugens
konstnärliga skapande - där målningar som Molnet och Det gamla slottet liksom
andra viktiga verk från Valdres i Norge, Balingsta, Fjällskäfte, Ulriksdal, Sundbyholm
och Tyresö visas. Förutom prins Eugens egna verk visas i Galleriet också ett komparativt
material i form av målningar utförda av med prinsen samtida konstnärer. Ett av
huvudnumren här är Richard Berghs Nordisk sommarkväll.
I Slottet fortsätter
utställningen på mellanvåningen med ett urval av prins Eugens verk från tiden
omkring år 1900 fram till 1947. I ateljévåningen presenteras monumentalmålaren
Eugen genom förarbeten till flera av hans monumentala verk. Prins Eugens ateljé
har rekonstruerats för utställningen och i ett intilliggande rum kan vi se skisser
till prinsens scendekorationer för baletten Bergakungen. I utställningen möter
vi också prins Eugen som formgivare. Det mest kända av hans konsthantverksföremål
är den klassiska blomsterkrukan, men prinsen har också formgivit ett antal silverarbeten
som visas i utställningen.
I Sällskaps- våningen visas ett intressant
urval målningar och skulpturer ur prins Eugens konstsamling. Prinsen var ständigt
intresserad av vad den yngre generationens konstnärer företog sig även om han
själv som konstnär i stort sett höll sig kvar inom det traditionella landskapsmåleriet.
Hans nyfikna vakenhet resulterade dock i att han omkring 1912 begav sig till Paris,
där han inhämtade lärdomar av kubismen. Dessa lärdomar var något som blev till
stor nytta för honom i monumentalmåleriet, då det gällde att integrera en bildidé
i det arkitektoniska sammanhanget. I prins Eugens konst gick det intima naturstudiet
hand i hand med det monumentala utförandet och direktkontakten med naturen var
därför alltid avgörande för hans större bildkompositioner, som krävde en fast
och organiserad uppbyggnad.
Genom sin ställning som arvprins kom prins
Eugen att inta en nyckelposition i svenskt samhällsliv från 1890-talet fram till
sin död 1947. Hans allmänpolitiska engagemang gav honom särskilt goda möjligheter
att verka på ett brett kulturpolitiskt fält inom konstpolitiken och han gjorde
betydande insatser för att främja museal verksamhet och folkbildning och för att
ge hemslöjden och konstindustrin ett ökat anseende. Överhuvudtaget var han mån
om att stärka konstnärernas status i samhället. Hans eget konstnärliga skapande
bidrog aktivt till att ge den nordiska sekelskifteskonsten dess särprägel och
unika ställning i vårt medvetande.
På senare år har intresset för den
nordiska sekelskifteskonsten ägnats ett allt större intresse även internationellt
och begreppet "Northern Light" har blivit något av en handelsvara som lanserats
i Amerika, Japan och Europa. Som naturlyriker har prins Eugen alltid haft sin
självklara plats i dessa utställningssammanhang. En jubileumsbok - ett rikt illustrerat
verk av Hans Henrik Brummer - kommer att ges ut i samband med jubileet.
|
|