

| SVEN
& INGA LEVYS donation
1
juni - 26 augusti
Sven
och Inga Levy har genom testamente donerat en samling svenskt måleri omfattande
trettiofyra målningar till Prins Eugens Waldemarsudde. Denna extraordinära gåva
utgör ett välkommet tillskott till en museisamling som annars inte utökas. Genom
donationen möts två samlingar i museet, prins Eugens och makarna Levys. De två
privatsamlingarna kompletterar varandra synnerligen väl emedan samlarnas inriktning
har varit i första hand svenskt måleri från 1900-talets första hälft. Konstsamlandet
var för makarna Levy ett gemensamt intresse och de blev med tiden något av kännare
av framför allt 1900-talets svenska konst. Den konstsamling de tillsammans sammanbragte
fyllde hemmet i Fredhäll i Stockholm. Det finns beröringspunkter mellan
Sven och Inga Levys konstsamling och prins Eugens. Levys samling innefattar endast
svenskt måleri från 1910-talets mitt och fram till 1940-talets slut. Prinsens
samling är både mer omfattande till antalet och bredare i urvalet, men svensk
konst utgör den centrala delen även där. Flera av de konstnärer som är företrädda
i donationen finns sedan tidigare representerade på Waldemarsudde. Det gäller
exempelvis Matisseeleverna Leander Engström, Isaac Grünewald och Einar Jolin;
Sven ”X:et” Erixson och Eric Hallström samt Gösta Adrian-Nilsson (GAN), vars närvaro
på Waldemarsudde nu fördjupats och breddats. Sven och Inga Levy har dessutom omfattat
svensk surrealism representerad av Halmstadgruppens konstnärer med ett synnerligen
stort intresse. De har förvärvat verk av samtliga av gruppens medlemmar och sammantaget
ingår tretton av Halmstadgruppens målningar i Levys samling. Prins Eugens samlande
ägnades främst bildkonst ingående i en realistisk, föreställande tradition varför
dessa målningar av Halmstadgruppen i hög grad berikar samlingen och ger museet
större förutsättningar att genom de egna samlingarna belysa 1900-talets svenska
konst Prins Eugens Waldemarsudde har med stor tacksamhet emottagit denna
gåva. Det är en synnerligen positiv känsla att få upptäcka människor som har ett
sådant förhållande till museet och dess samlingar, att de väljer att hit skänka
det kanske mest personliga uttrycket för dem själva: deras konstsamling.
 |
|
|