RICHARD BERGH - nationalromantiker och porträttskildrare 13 april - 1 september 2002 Richard Bergh (1858-1919) föddes i ett välbärgat och öppet hem där tidens kulturpersonligheter ofta samlades. Hans far var landskapsmålaren professor Edvard Bergh. Även modern Amanda ägnade sig åt måleri. Richard Bergh bedrev studier vid Konstakademien 1878-81 och fortsatte sedan till Paris, där han tog starka intryck av det moderna franska måleriet. Han tillhörde de ledande inom oppositionen mot Konstakademien och blev 1886 sekreterare i det nybildade Konstnärsförbundet. Hans 1880-talsmåleri präglas av den rådande realismen med inslag av romantikens strömningar. Hans porträttskildringar är mästerliga och från denna period visades i utställningen vänporträtten av konstnärskollegorna Julia Beck (1882) och Nils Kreuger (1883). 1886 gifte han sig med Helena Klemming, som avled tre år senare av en obotlig sjukdom. I utställningen visades det vackra fästmöporträttet från 1885 av henne samt det välkända hustruportättet från 1886. Helena stod även modell för den symbolistiska målningen "Flickan och Döden". Under vintern 1886 arbetar han med "Hypnotisk seans" i Paris. 1890 gifte han om sig med Gerda Winkrans. I en privat diskussionsklubb gör makarna Bergh Ellen Keys bekantskap, vars vänskap blir mycket betydelsefull. Under 1890-talet vistades Bergh mestadels i hemlandet och hörde till kretsen av nationalromantiker bland vilka även prins Eugen intog en ledande ställning. Bergh lät sig inspireras av det nordiska ljuset och blev en av våra stora målarpoeter. Från denna period visas två av konstnärens mest kända verk: "Riddaren och Jungfrun", som påbörjades i Visby samt "Nordisk Sommarkväll" där miljön är hämtad från Ekholmsnäs gård på Lidingö. Den sistnämnda målningen har blivit något av ett varumärke för de Northern Light-utställningar som visats över hela världen under de senaste åren. Bland porträtten från 1900-talets början märks de gripande porträttskildringar han utförde av August Strindberg och Gustaf Fröding, det senare en fängslande bild av en tragisk diktargestalt. Richard Bergh var en av förgrundspersonerna inom svenskt konstliv under en lång tid och gjorde även stora insatser för en yngre generation konstnärer genom den målarskola Konstnärsförbundet bedrev i Stockholm och där Bergh själv undervisade. Han var också en lysande skribent och ägnade sig flitigt åt att i artiklar och essäer behandla nya riktningar i tidens konstliv. 1915 kröntes hans bana av utnämningen till chef för Nationalmuseum, vars omorganisation och modernisering han var starkt engagerad i under sina sista levnadsår. I skriften "Konstmuseet som skönhetsvärld" slår han fast att konstmuseet ska vara som ett skönhetens hem öppet för hela folket. Till utställningen producerades en utställningskatalog "Richard Bergh - Ett konstnärskall" författad av Hans Henrik Brummer, Tomas Björk, Maria Görts, Ulf Linde, Leif Nylén och Birgitta Rapp. Katalogen är utgiven på Carlsson Bokförlag, tryckt i Trelleborg 2002 och finns att köpa i butiken.