IVAN AGUÉLI 13 maj - 8 oktober 2006 Ivan Aguéli (1869 - 1917), veterinärson från Sala, var bosatt på Gotland, i Paris, Egypten och Spanien. Det livslopp som avslutades den 1 oktober 1917, då han i Barcelona blev överkörd av ett framrusande tåg, var mer än ett ordinärt målarliv. Aguélis enda offentliga framträdande som konstnär i sitt hemland var när han deltog i Konstnärsförbundets utställning 1912. Efter hans död medverkade prins Eugen till att hans konstnärliga kvarlåtenskap i Spanien återbördades till Sverige och 1920 visades hans konst för första gången i större skala i en succéartad utställning i Stockholm. Vidden av Aguélis fascinerande liv uppenbarades först med Axel Gauffins stora och väldokumenterade monografi i två band (1940-41). Aguéli kom tidigt att fördjupa sig i Emanuel Swedenborgs naturfilosofi. Han stod egensinnigt fri från institutionernas och konstmarknadens karriärkrav. Placerad inom den begränsade svenska konsthistoriens revir intog han en unik position som en outsider med erfarenheter som sträckte sig långt utöver det inhemskt näraliggande. Han angav som sin titel peintre-artiste, men kunde likaväl kallat sig anarkist, religionsfilosof, språkforskare, skribent, resenär eller medlem av den sufiska shadihili-orden. Aguéli konverterade till Islam, troligen år 1898. Under 1900-talets första decennium befäste han sin nya identitet som muslim och ägnade sig helt åt tidskrifter, journalistik och översättningar. Han blev vän med den italienska anarkisten och läkaren Enrico Insabato med vilken han i Kairo gav ut den kulturellt och politiskt gränsöverskridande tidskriften Il convito i syfte "att låta Europa känna den sanna islamismen". Inte minst den djupa upptagenheten av islam och sufismen gör honom aktuell idag. Vid sitt första besök i Paris 1890 lärde Aguéli känna Émile Bernard som stod van Gogh och Gauguin nära och denna vänskap betydde mycket för hans konstnärliga utveckling. Tillbaka i Paris 1910 efter sju år i Kairo, mötte han modernismen och såg Cézanne och kubisterna som företrädare för den rena konsten. Aguéli hade förstått kubismen via sufismen "den enkla sanningen, det vill säga med maximal exakthet erhållen med minimala medel. Det är den strängt personliga visionen uttryckt så kortfattat som möjligt." I Aguélis konst förenas de västerländska rötterna och intresset för Orienten i känsliga porträtt och landskapsmålningar. Den aktuella utställningen på Waldemarsudde presenterar över hundra målningar och teckningar. En rikt illustrerad bok med texter av Hans Henrik Brummer, Christina G. Wistman, Viveca Wessel, Marianne Westerlund, Mohamed Omar, John Sundkvist och Ashk P. Dahlén ges ut på Atlantis förlag i samband med utställningen.