20 februari - 30 maj 2010 I en stor retrospektiv utställning visas nu Per Hasselbergs verk för första gången på Prins Eugens Waldemarsudde. Han var en av Sveriges ledande skulptörer vid 1800-talets slut och finns väl representerad i prins Eugens konstsamling. Per Hasselberg (1850-1894) föddes på nyårsdagen i Ronneby, Blekinge, i en bondfamilj. Vägen till uppburen skulptör och vice ordförande i Konstnärsförbundet gick via timmermanselev, snickarlärling och ornamentsbildhuggare. År 1876 fick han ett så kallat yrkesidkarestipendium för att resa till Paris. Året därpå antogs han till till Ècole des Beaux-Arts i Paris, den då främsta utbildningen för en skulptör Till 1881 års Salong i Paris antogs Hasselbergs Snöklockan, som belönades med ett hedersomnämnande. Det innebar hans definitiva genombrott och öppnade dörren till den svenska konstscenen. Nationalmuseum beställde Snöklockan i marmor, vilken inköptes 1883 till ett pris av 6 000 kronor. På Salongen samma år tilldelades han en tredje medalj för densamma. Snöklockan finns på offentlig plats på flera orter i Sverige, bland annat i Ronneby, Karlshamn, Rottneros och på Mariatorget i Stockholm. Den fick stor spridning som statyett genom Gustavsberg porslinsfabrik, något som föranledde Hasselberg att lyfta frågan om svensk lagstiftning gällande konstnärlig reproduktionsrätt. Den välkände göteborgsprofilen Pontus Fürstenberg blev Hasselbergs mecenat och beskyddare. Han gav Hasselberg uppdraget att gestalta det Fürstenbergska galleriet. I nära samarbete med flera andra konstnärer, däribland skulptören Christian Eriksson, utförde Hasselberg sex skulpturreliefer som symboliserar elektriciteten, magnetismen, ångan, dynamiten, telefonen och fotografiet, idag i Göteborgs Konstmuseum. Eriksson ombesörjde även huggningen av bland annat den välkända Näckrosen, efter Hasselbergs bortgång. Prins Eugen och Hasselberg blev nära vänner 1888, när prinsen satt modell för en porträttbyst. Hasselberg kom senare att vara prinsens gäst både på Sundbyholm och i Tyresö. För trots att de kom från vitt skilda världar och hade olika bildningsbakgrund, kom prinsen att uppskatta Hasselbergs personliga uppfattning och djärva hållning i ett antal konstpolitiska frågor, som till exempel synen på konstens sociala funktion. Inom Opponentrörelsen och i Konstnärsförbundet drev Hasselberg frågan om att även konstindustriföremål och slöjdföremål skulle inrymmas i det planerade konstnärshuset. Parallellt med utställningen visas verk ur prins Eugens samlingen av Per Hasselbergs samtida konstnärskollegor, däribland Richard Bergh, Georg Pauli, Hanna Hirsch Pauli, Carl Larsson och Anders Zorn. I samband med utställningen publiceras boken Per Hasselberg i samarbete med Arena/Åmell Artbooks, med texter av Christina G Wistman, Åsa Cavalli-Björkman, Jessica Sjöholm Skrubbe och Annika Gunnarsson. __________________________________________________________________________________________ Programkvällar: Torsdag 18 mars kl. 18.00 Gränsfall. Om estetik och obscenitet i Per Hasselbergs skulpturer. Jessica Sjöholm Skrubbe, fil dr i konstvetenskap, föreläser om nutidens och dåtidens sätt att tolka sexualiserade skildringar av nakna unga kvinnor i konsten. Torsdag 15 april kl. 18.00 En skulptör i praktiken. Per Hasselberg och verkstadstraditionen Intendent Åsa Cavalli Björkman tar avstamp i Per Hasselbergs skulpturala utsmyckning av Fürstenbergska galleriet i Göteborg och talar om hur skulptörer arbetade vid 1800-talets slut.